Det nordiska arbetslivet – hur är det? Arbetslivsforskning 2024

Hur ser det Nordiska arbetslivet ut? Vad tycker anställda och arbetssökande, och vad har företagare och arbetsgivare på sina skrivbord och i sina framtidsplaner? På Barona är vi alltid intresserade av att höra svaret på dessa frågor. Det är därför vi frågar, tar reda på och tillsammans med våra partners studerar det Nordiska arbetslivet från olika vinklar. Denna studien genomförde vi i Finland. Du kan läsa resultaten nedan. Om du är intresserad av vad unga människor tycker kan du också kolla in vår undersökning Youth Pulse.

Undersökning om det nordiska arbetslivet 2024

Enligt Baronas Undersökning vill medarbetarna ha mer och mer flexibel samordning av arbete och vardag från sina arbetsgivare, samt bättre stöd för att behålla sin egen hälsa. I undersökningen som genomfördes för fjärde gången i november-december 2023 intervjuades 2 030 arbetande finländare:

• Allt fler funderar på att byta jobb (38 %, en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år), och lönen är fortfarande den populäraste anledningen till att byta jobb. Skälen till byten som har ökat mest stöd är att stödja välbefinnande i arbetet och flexibla arbetsmöjligheter.
• 73 % av de arbetande människorna är ledsna av tanken på att arbeta efter 70 års ålder.
• Upplevelsen av eget välbefinnande fortsätter att minska, nu upplevde 66 % (-2 %-enheter) av de tillfrågade att de mådde bra.
• Osäkerhet om anställningsförhållandets fortsättning utmanar välbefinnandet mer än tidigare (+6 % enheter).

Det finns skillnader i erfarenheterna hos personer som arbetar i olika branscher eller provinser:

• För närvarande är de flesta som överväger att byta jobb inom social- och hälsosektorn (46 % av de tillfrågade inom sektorn), turist- och restaurangsektorn (45 %) och handelssektorn (43 %). Inom militärsektorn har byteviljan ökat med 8 % enheter per år.
• Branschförändringar är mest intresserade av handel, marknadsföring och andra kreativa områden samt industri.
• Personligt välbefinnande är det mest testade bland arbetare inom byggbranschen, fastighetsskötsel och städning samt handel.
• Jag skulle flytta till en annan provins för arbete, gärna från Norra Karelen, Lappland, Norra Österbotten och Kainu.

Anställdas individuella behov

Den nordiska arbetslivsundersökningen visar att arbetsgivare nu senast måste ta hänsyn till de anställdas individuella behov:

• 77 % av de tillfrågade värdesätter arbetsflexibilitet mer än tidigare, en ökning med 5 % enheter jämfört med föregående år.
• Lön är fortfarande det populäraste skälet till att byta jobb, men dess betydelse har minskat med 6 % enheter. Den näst populäraste anledningen är innehållet i jobbet (-4 % enheter). Skälen till byte som har ökat stödet mest är att stödja välbefinnande i arbetet (+4 % enheter) och flexibla arbetsmöjligheter (+5 % enheter).
• Innehållet i jobbet har förlorat sin betydelse som attraktionsfaktor för det nuvarande jobbet (-7 % enheter). Stöd till välbefinnande på jobbet (+6 % enheter) och implementering av mångfald (+5 % enheter) ökade mest stöd.

Belastningen och utmattningen ökade

Arbetslivets krav har ökat under det senaste året. I studien om det nordiska arbetslivet konstateras att:

• 66 % av de tillfrågade uppskattar att de går bra, vilket är två procentenheter mindre än för ett år sedan och 5 procentenheter mindre än för två år sedan.
• 56 % av de som arbetade upplevde att arbetsbelastningen ökat det senaste året. Mer än hälften (51 %) kände sig tröttare.
• Bland de faktorer som utmanar välbefinnandet är den största faktorn inflationens effekt på den egna köpkraften (69%). Den näst största faktorn är oro för världens tillstånd (55 %).

Enligt arbetslivsundersökningen finns det skillnader mellan sektorer i viljan att byta jobb (resultat i storleksordning):

• Att byta jobb anses för närvarande mest inom social- och hälsosektorn (46 % av de tillfrågade industrin), turist- och restaurangsektorn (45 %) och handelssektorn (43 %). Genomsnittet för alla fält är 38%.
• Minst intresserade av att byta jobb fanns inom offentlig sektor (30 %), fastighetsskötsel och städning (33 %) och industrin (35 %).
• De flesta som trodde på förändringen av hela branschen på längre sikt var handelssektorn (56 %), logistiksektorn (54 %) och turist- och restaurangsektorn (52 %).

Branschförändringar är särskilt intresserade av handel, som nu blev deras mest populära område. De följande platserna var marknadsföring och andra kreativa områden och industrisektorn.

Välbefinnandet i arbetslivet

Enligt arbetslivsundersökningen har välbefinnandet i arbetslivet försvagats något inom ett år. Det finns också skillnader mellan branscher här (resultat i storleksordning):

• Marknadsföring och andra kreativa områden (79 % av de svarande branschen), industri (73 %) och offentlig sektor (69 %) är bäst.
• Välbefinnandet ansågs vara det mest utmanande inom handelssektorn (60 %), fastighetsskötsel- och städsektorn (62 %) och byggsektorn (63 %).
• De som arbetar inom social- och hälsosektorn (medelvärde 7,0), fastighetsskötsel och städning (7,1) och logistik (7,1) gav sin arbetsgivare lägst betyg för att stödja välbefinnande.

Servicespråk

Medarbetarna tillfrågades också om servicespråket för vardagliga tjänster:

• Med undantag för Päijät och Kanta-Hämet (48 % av de tillfrågade i regionen), Norra Österbotten (40 %) och Kajanaland (40 %) är mer än hälften av finländarna (54 % av alla tillfrågade) redo att få service i engelska i en mataffär.
• Mer än 40 procent är redo att få engelskspråkig kundtjänst per telefon i Nyland, egentliga Finland, Norra Karelen, Mellersta Finland och Lappland.
• Mer än 30 % är redo att få engelskspråkig service av en läkare eller sjuksköterska i Norra Karelen och Nyland.

Andelen som överväger att flytta för att arbeta var oförändrad och på en ganska måttlig nivå (17 % av de tillfrågade). I Norra Karelen (30 %) och Lappland (21 %) överväger människor att flytta för arbete mer än andra regioner. De som skulle flytta vidare till en annan provins för arbete skulle helst komma från Norra Karelen (85 % av de tillfrågade i regionen funderar på att flytta), Lappland (83 %), Norra Österbotten (80 %) och Kajanaland (80 %).

Vad tycker du om resultaten från den nordiska arbetslivet? Skulle du vilja hitta jobb genom Barona? Kolla in våra lediga jobb och ansök om ett jobb nu!